Den här sidan ska vi utöka!
Medan du väntar kan du läsa en bit tidig historia och en bit om Jazzklubben.
Det finns så mycket att skriva om så det kräver en del arbete att få ihop det, men fint kommer det bli!
Vill du vara med och berätta om din bäst Roxy upplevelse genomtiderna?
Hör av dig till kansliet: info@kfroxy.se eller 070 771 44 11
Kulturföreningen Roxy's tidslinje
Bakgrund
I och med popmusikens ökade popularitet i början av 60-talet startades i Visby flera klubbar där ungdomar möttes och där det spelades livemusik. 1973 startades Musikcaféet i Visby, som blev den stora musikscenen i många år men som somnade in så småningom. I början av 80-talet fanns det många som ville spela men det fanns ingenstans att göra det. I slutet av sommaren 1981 anordnades en musikfest på Paviljongsplan i Visby där flera nya gotländska band spelade och det kan också sägas vara startskottet för att bilda en förening.
1981 startades Kulturföreningen Förbandelse, som är ursprunget till Kulturföreningen Roxy. Det var ett gäng unga musikintresserade och driftiga personer (bland annat Erik Ridderstolpe, Babben, Hanna Myrbäck, Björn Persson, Niklas Sojde och Örjan Klintberg) som ville: ”Tillvarataga de unga gotländska musikernas intressen, dvs skapa möjlighet till replokaler och spelningar samt öppna kanaler för samarbete i Sverige och utomlands.” (Ur föreningens stadgar.)
Det fanns ett oerhört rikt musikliv i Visby och på Gotland, med mycket punk och rock. Ungdomarna hade dock svårt att få replokaler, spelningar och bidrag, så det var detta som var föreningens fokus från början. Biljardakademien, Kax och Rakitis var band som var aktiva i detta första skede. Konserter ordnades med såväl gotländska band som inresta akter på Fornsalens gård, Borgen och andra lokaler.
1986 bytte föreningen namn till Kulturföreningen Roxy, i samband med att man flyttade in i den nedlagda biograf Roxy på Adelsgatan. Där fick verksamheten en annan bredd och omfattning och stadgarna ändrades så att föreningens syfte blev att: ”Verka för ett brett kulturutbud på Gotland med egna arr och samarbeten. Bra och ändamålsenliga lokaler för all form av kultur, däremot ej arrangemang av kommersiell natur. Aktivt verka i en levande kulturdebatt. Hjälpa och stödja gotländska kulturarbetare.”
I lokalerna på Adelsgatan drevs varierad verksamhet: Mycket musik men också film, teater, konstutställningar, poesi och annat. Man samverkade med föreningen Folkets Bio Visby och Rikskonserter. 1987 anställdes Olof Söderberg som vaktmästare och administratör på biografen.
Några minnesvärda konserter:
- Dag Vag 1987
- Kammarmusikveckans konsert med Staffan Scheja, Barbara Hendrix och Håkan Hagegård
- Jakob Hellman 1989
1991 formulerades syftet i stadgarna återigen om. ”Roxy är en icke kommersiell och ideell kulturförening med uppgift att bredda kulturutbudet på Gotland.” Roxy blev mer och mer etablerat. Många ungdomar växte upp i lokalerna på Adelsgatan och musiklivet blomstrade. Det var periodvis klagomål på ljudnivåer och busliv utanför lokalen och förändringar gjordes i lokalerna för att dämpa påverkan på omgivningen. Ett och annat polisbesök blev det också i samband med konsert, men samtal hölls i god ton och gav goda resultat.
Vi skriver just nu på en utförlig historia, det är så mycket som har hänt i föreningen så det tar lite tid men kommer upp så fort vi hunnit klart!
I och med popmusikens ökade popularitet i början av 60-talet startades i Visby flera klubbar där ungdomar möttes och där det spelades livemusik. 1973 startades Musikcaféet i Visby, som blev den stora musikscenen i många år men som somnade in så småningom. I början av 80-talet fanns det många som ville spela men det fanns ingenstans att göra det. I slutet av sommaren 1981 anordnades en musikfest på Paviljongsplan i Visby där flera nya gotländska band spelade och det kan också sägas vara startskottet för att bilda en förening.
1981 startades Kulturföreningen Förbandelse, som är ursprunget till Kulturföreningen Roxy. Det var ett gäng unga musikintresserade och driftiga personer (bland annat Erik Ridderstolpe, Babben, Hanna Myrbäck, Björn Persson, Niklas Sojde och Örjan Klintberg) som ville: ”Tillvarataga de unga gotländska musikernas intressen, dvs skapa möjlighet till replokaler och spelningar samt öppna kanaler för samarbete i Sverige och utomlands.” (Ur föreningens stadgar.)
Det fanns ett oerhört rikt musikliv i Visby och på Gotland, med mycket punk och rock. Ungdomarna hade dock svårt att få replokaler, spelningar och bidrag, så det var detta som var föreningens fokus från början. Biljardakademien, Kax och Rakitis var band som var aktiva i detta första skede. Konserter ordnades med såväl gotländska band som inresta akter på Fornsalens gård, Borgen och andra lokaler.
1986 bytte föreningen namn till Kulturföreningen Roxy, i samband med att man flyttade in i den nedlagda biograf Roxy på Adelsgatan. Där fick verksamheten en annan bredd och omfattning och stadgarna ändrades så att föreningens syfte blev att: ”Verka för ett brett kulturutbud på Gotland med egna arr och samarbeten. Bra och ändamålsenliga lokaler för all form av kultur, däremot ej arrangemang av kommersiell natur. Aktivt verka i en levande kulturdebatt. Hjälpa och stödja gotländska kulturarbetare.”
I lokalerna på Adelsgatan drevs varierad verksamhet: Mycket musik men också film, teater, konstutställningar, poesi och annat. Man samverkade med föreningen Folkets Bio Visby och Rikskonserter. 1987 anställdes Olof Söderberg som vaktmästare och administratör på biografen.
Några minnesvärda konserter:
- Dag Vag 1987
- Kammarmusikveckans konsert med Staffan Scheja, Barbara Hendrix och Håkan Hagegård
- Jakob Hellman 1989
1991 formulerades syftet i stadgarna återigen om. ”Roxy är en icke kommersiell och ideell kulturförening med uppgift att bredda kulturutbudet på Gotland.” Roxy blev mer och mer etablerat. Många ungdomar växte upp i lokalerna på Adelsgatan och musiklivet blomstrade. Det var periodvis klagomål på ljudnivåer och busliv utanför lokalen och förändringar gjordes i lokalerna för att dämpa påverkan på omgivningen. Ett och annat polisbesök blev det också i samband med konsert, men samtal hölls i god ton och gav goda resultat.
Vi skriver just nu på en utförlig historia, det är så mycket som har hänt i föreningen så det tar lite tid men kommer upp så fort vi hunnit klart!
Jazzklubbens historia
På våren 1992 blev dåvarande ordföranden Sven Sandström kontaktad av Alexandra Charles som då drev restaurang Gutekällaren med sin man Anders Gustrin. Alexandra undrade om det fanns förutsättningar till samarbete kring något. Ur den undran växte tanken om att starta en jazzklubb med musik för de som varit med från föreningens start drygt 10 år tidigare och som tillkommit under tiden men som ville göra något i Kulturföreningen Roxy.
Ett möte i foajén på biograf Roxy på Adelsgatan samlade ett tiotal personer som bestämde att vi skulle inleda samarbetet med Gutekällaren och hösten 1992 började Jazzklubben med ett rätt lokalförankrat program men efterhand blev inslagen av de nationella artisterna fler och vi hade god hjälpa av Alexandra Charles kontakter från nöjesvärlden.
Jazzklubben är sedan 25 år en viktig del av det gotländska musikutbudet. Från september till maj vet man att varannan torsdag på Munkkällaren bjuder Kulturföreningen Roxy på ett kvalitativt och spännande program som kan kategoriseras som jazz. Benämningen jazz är möjligen lite snäv i förhållande till utbudet på Jazzklubben då programmet ofta skulle kunna ha andra etiketter så som blues, folkmusik, pop eller rock. Gemensamt är inslagen av improvisation och det levande mötet med publiken.
I planeringen av Jazzklubbens program för 2018 vill vi fortsätta med blandningen av professionella nationella och internationella musiker liksom gotländska professionella och semi-professionella musiker. Kulturföreningen Roxy och Jazzklubben är medveten om den kraftiga mansdominansen bland yrkesverksamma musiker, särskilt inom jazzområdet. Sedan många år tillbaka arbetar vi medvetet med att försöka bryta detta och strävar efter fler kvinnor på Jazzklubbens scen. I programsättningen är det också viktigt att skapa ett program som vänder sig till en bred publik, kanske inte varje jazzklubbskväll men sett över en termin vill vi fortsätta att locka män och kvinnor, unga och gamla att mötas till spännande och levande musikupplevelser.
Ett möte i foajén på biograf Roxy på Adelsgatan samlade ett tiotal personer som bestämde att vi skulle inleda samarbetet med Gutekällaren och hösten 1992 började Jazzklubben med ett rätt lokalförankrat program men efterhand blev inslagen av de nationella artisterna fler och vi hade god hjälpa av Alexandra Charles kontakter från nöjesvärlden.
Jazzklubben är sedan 25 år en viktig del av det gotländska musikutbudet. Från september till maj vet man att varannan torsdag på Munkkällaren bjuder Kulturföreningen Roxy på ett kvalitativt och spännande program som kan kategoriseras som jazz. Benämningen jazz är möjligen lite snäv i förhållande till utbudet på Jazzklubben då programmet ofta skulle kunna ha andra etiketter så som blues, folkmusik, pop eller rock. Gemensamt är inslagen av improvisation och det levande mötet med publiken.
I planeringen av Jazzklubbens program för 2018 vill vi fortsätta med blandningen av professionella nationella och internationella musiker liksom gotländska professionella och semi-professionella musiker. Kulturföreningen Roxy och Jazzklubben är medveten om den kraftiga mansdominansen bland yrkesverksamma musiker, särskilt inom jazzområdet. Sedan många år tillbaka arbetar vi medvetet med att försöka bryta detta och strävar efter fler kvinnor på Jazzklubbens scen. I programsättningen är det också viktigt att skapa ett program som vänder sig till en bred publik, kanske inte varje jazzklubbskväll men sett över en termin vill vi fortsätta att locka män och kvinnor, unga och gamla att mötas till spännande och levande musikupplevelser.